NAPP!!!!!!!!

Det är en fin fin uppfinning det. Stella har vägrat napp sen hon var liten bebis, men nu vid 7,5 månaders ålder har det nu blivit populärt!! Jag är mycket lättad över detta och tro mig. DET ÄR underbart när de finner tröst i något annat än flaskan hela tiden. Nappen hjälper otroligt mycket!!

Men det kommer ju alltid bli jobbigt nuframöver. För vi måste alltid ha en napp med oss samt att det kommer till en dag då napp inte ska existera längre. OCH hur gör man då. Ja det får helt enkelt bli ett senare bekymmer.

Men nappen är en välsignelse säger jag bara..
Stella har ända sen hon föddes varit väldigt varierande i hur hon äter och sover.
Nätterna är värst. Nattmatning är ingen hit. 7.5 månaders sömnbrist. Jag menar det kunde man inte tänka sig hur jobbigt det kunde va innan man fick henne... Men med nappen funkar det att bara ge henne den på natten. Framåt morgonen blir det ju mat men herregud vad underbart det är...

Första tiden funkar det att gå upp med sin bebis om natten, för de är så små. Men Stella är inte så liten längre och rutinerna är väldigt viktiga och att komma i ro och dels mardrömmar som de har från och till är svåra att trösta ibland och nappen är en hygglig vän då. Oftast funkar det med att jag tar henne o gosar med henne, men John är ju helt maklös för han är inte jag och då är nappen väldigt bra för honom...
Jag försöker att inte missbruka nappen utan den ska vara till när hon är trött och behöver komma till ro eller när det är jobbigt allmänt helt enkelt.
Små barn vet ju faktiskt inte varför de är ledsna många gånger. Är det inte mamma som fattas, så är det pappa. Är det inte något av det, är det att de kissat eller är hungriga, att de är för trötta osv osv..

Min hiss för idag är helt klart NAPPEN..

Dagens diss är magsjukan som härjar överallt och den känns helt ostoppbar. SÅ SNÄLLA ALLA SJUKA MÄNNISKOR STANNA HEMMA för vi vill inte ha något mer av det ..


Ha det bra. krams