Varför ska man man engagera sig, eller bry sig överhuvudtaget om personer i ens närhet som absolut inte prioriterar samma som en annan om den andre personen. Man hör det överallt och från de flesta man känner att nu får det vara nog. Men lik förbannat så sitter dem där igen och försöker fjäska in sig hos någon som egentligen inte bryr sig om dem lika mycket som du bryr dig om den. Fattar ni ?... Det var ett tag sedan jag slutade bry mig om den sortens folk som bara kom när de behövde en. Skit samma vad det var, man tillförde enbart information till den andres liv, tydligen.
Sååå jag hör av mig till dem jag tycker om, tycker ni inte om mig, skit i o ringa, smsa någon gång bara ibland för att det ska va så, så kan den där konstiga vänskapen försvinna som inte är äkta. Hör av dig för att du verkligen vill och känner att du tycker om mig o min familj.
Nu är jag inne i en period där jag både vill ha ett barn till, men samtidigt inte. Jag vill jobba men samtidigt inte. Jag vill plugga, men samtidigt inne. Denna perioden kommer krypandes när tiden av mammaledigheten börjar nå sitt slut.. Man måste planera lite för framtiden nu och det känns ganska läskigt...
Nog för mig, snart ska jag börja grädda lite american panncakes :) Får frukostbesök av Jennie o Havanna :)
Det kan också vara så att man hemskt gärna vill att man ska hitta tillbaka till den vänskap som en gång fanns där. Och man intalar sig själv att det kommer bli så bara man försöker! Tyvärr blir det inte alltid så, men man blir ganska ledsen utav den känslan så därför vill man nog inte inse. Sån äro iallafall jag! Du är en vis kvinna så vilka framtidsval du än väljer kommer dom att vara rätt. Vi är unga och kan studera tills vi är 54 eller vad det är! haha! Så om man inte känner för det just nu, så kommer det tillfälle för det den dagen man är helt säker på vad det är man vill! Kram till er!
SvaraRaderaJag förstår hur du menar, även om jag fick läsa det två gånger innan jag hängde med. ;) Men det beror nog mer på mig än på din förklaring. ;) Och jag håller med! Tröttsamt att höra på tycker jag. Antingen får man väl vara kompis med personen eller låta bli. Ja, jag förstår att det känns svårt att veta vilket du ska och hur du ska göra, men du behöver väl inte bestämma dig idag? Och du är ju bara 24 år och har massor med tid kvar i livet. Krams
SvaraRaderaÅ! Det var absolut inte så jagm enade! Jag menade att det blir rörigt när man ska skriva om tre personer. Och det oavsett vem som skriver. :) Jag har sällan svårt att förstå vad du menar annars! Man kan inte tro att du är dyslektiker! KRAMS :)
SvaraRadera